daring

Jag tänker faktiskt skita i hela den där introduktionen "hej, nu har jag startat en blogg" och helt enkelt bara tuta och köra. Ikväll var det fotbollskväll hemma hos oss, jag och min sambo Ronnie alltså. Planen var att vi skulle vara 4 personer men vi blev snarare 10. Något jag verkligen behövde efter en svacka där det kändes som om hela världen var emot mig. Fotbollen såg vi inte mer än max 3 min av, jag och de andra 7 tjejerna, men desto roligare hade vi det! Vi har alla känt varandra sedan 7:e klass och varje träff är som en tidsresa... Nåt som kan vara rätt skönt i en tid där man bara känner att man blir äldre och äldre, trots att man bara är 21... Men utan pensionssparande, utan erfarenheter av livet på andra kontinenter och utan vetskapen om hur det är att ha haft 20 olika jobb.... Jag är inte bitter... Jag är realist, och stolt över
 det! :D