Jag luktar viol
Att söka, kanske finna, någon slags substans.
Det man hoppades, men inte visste säkert om det fanns
Att önska och att drömma,
eller sortera bort och försöka glömma.
Att ständigt undra, varför när och hur
Det är tydligen livets procedur
Att ångra, plågas och nästan slitas itu,
Det ska vi visst tvingas gå igenom både jag och du.
Att varken veta upp eller ner,
ibland till den gräns att man inte ens vet om man kan tro på det man ser.
Ingen sa att de skulle vara lätt att vara mänsklig
Och kanske är jag bara känslig.
Överdriver svårigheterna vi står inför?
Det enda sanna är att alla en gång dör.
P&K
Kommentarer
Postat av: CaTTis
Fin text! =)
Trackback