Känner du dina grannar?
Jag har gillat det huset jag bor i sedan jag för första gången la ögonen på det för lite drygt ett år sedan. Eftersom det ligger på en innegård mitt i stan har jag aldrig sett huset jag nu bor i förrens jag fick visning på lägenheten, trots att jag bott i Trollhättan sen jag var runt 2 år gammal. Men jag blev kär direkt. Inte bara för att lägenheten är en av sex lägenheter i en gammal ombyggd biograf och har över fem meter i takhöjd... Nej, jag blev helt kär i våra grannar också.
Jag och Ronnie har alltid bott i diverse trappuppgångar och alltid tyckt att det egentligen är lite märkligt att man kan bo vägg i vägg med människor i många år utan att ens veta vad de heter... När vi flyttade hit blev våra första grannar nästan det bästa vi hade med att bo här. Hanna och Daniel. Mer än bara vanliga grannar. Vi lånade inte bara mjölk och ost av varandra, vi gick på bio och fotbollsmatcher också. Tyvärr, för vår del, flyttade de till Göteborg efter att ha fått en lägenhet man faktiskt bara inte kan säga nej till. Efter det kom Martin, en trevlig kille men en som inte bodde här speciellt länge. Hur som helst så har vi ju faktiskt fyra andra grannar också. En är kusin till en kompis pojkvän, en har gått i samma klass som en kompis, en har växt upp i samma bostadsområde och gått i samma skola som jag och en är bara allmänt trevlig. Hans kommentar till alla mina blomlådor den dagen vi flyttade in var "det var snällt, men jag vill faktiskt inte ha gler blommor nu!".
Vi har det toppen i vårt hus. Alla vet vilka alla är och alla gillar varandra mer eller mindre haha. Jag kan gå och låna mjölk hos mina grannar utan att det känns konstigt. Jag kan ta en cigg, och till och med en öl ibland, med dem utan att det är något konstigt. Jag kan till och med be dem att se efter mina blommor när jag är på semester även om jag egentligen inte känner dem så väl.
Ikväll blev det till och med lite fest utanför vår dörr med några av grannens kompisar som festade hemma hos honom. Det visade sig att jag visste vem en av dem var så vi satt ute och pratade jättelänge. Det påminde mig om förra sommaren när Daniel och Hanna hade fest förra Fallens dagar, samtidigt som oss, och det till slut blev en två-lägenhets-fest eftersom alla som ville sjunga singstar, oavsett om man kände varandra eller ej, kom in till oss och våra vänner som ville dansa på dansmattan gick in till dem :D Det var kul det!
Hur väl känner du dina grannar?
JAG BOR I VÄRLDENS BÄSTA HUS!
P&K (Speciellt till mina underbara grannar idag)
Jag och Ronnie har alltid bott i diverse trappuppgångar och alltid tyckt att det egentligen är lite märkligt att man kan bo vägg i vägg med människor i många år utan att ens veta vad de heter... När vi flyttade hit blev våra första grannar nästan det bästa vi hade med att bo här. Hanna och Daniel. Mer än bara vanliga grannar. Vi lånade inte bara mjölk och ost av varandra, vi gick på bio och fotbollsmatcher också. Tyvärr, för vår del, flyttade de till Göteborg efter att ha fått en lägenhet man faktiskt bara inte kan säga nej till. Efter det kom Martin, en trevlig kille men en som inte bodde här speciellt länge. Hur som helst så har vi ju faktiskt fyra andra grannar också. En är kusin till en kompis pojkvän, en har gått i samma klass som en kompis, en har växt upp i samma bostadsområde och gått i samma skola som jag och en är bara allmänt trevlig. Hans kommentar till alla mina blomlådor den dagen vi flyttade in var "det var snällt, men jag vill faktiskt inte ha gler blommor nu!".
Vi har det toppen i vårt hus. Alla vet vilka alla är och alla gillar varandra mer eller mindre haha. Jag kan gå och låna mjölk hos mina grannar utan att det känns konstigt. Jag kan ta en cigg, och till och med en öl ibland, med dem utan att det är något konstigt. Jag kan till och med be dem att se efter mina blommor när jag är på semester även om jag egentligen inte känner dem så väl.
Ikväll blev det till och med lite fest utanför vår dörr med några av grannens kompisar som festade hemma hos honom. Det visade sig att jag visste vem en av dem var så vi satt ute och pratade jättelänge. Det påminde mig om förra sommaren när Daniel och Hanna hade fest förra Fallens dagar, samtidigt som oss, och det till slut blev en två-lägenhets-fest eftersom alla som ville sjunga singstar, oavsett om man kände varandra eller ej, kom in till oss och våra vänner som ville dansa på dansmattan gick in till dem :D Det var kul det!
Hur väl känner du dina grannar?
JAG BOR I VÄRLDENS BÄSTA HUS!
P&K (Speciellt till mina underbara grannar idag)
Kommentarer
Trackback
